Allmänna Arvsfonden är en av Sveriges mest särpräglade finansiärer. Den får sina medel från kvarlåtenskapen efter personer som avlidit utan att ha testamenterat och utan nära arvingar. Pengarna används till att stötta nyskapande och utvecklande projekt för fondens tre målgrupper: barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Det är en stor källa till finansiering för ideell sektor — och en av de mer missförstådda.

Det som ofta överraskar sökande är att Arvsfonden inte finansierar löpande verksamhet. Fonden finansierar projekt: tidsbegränsade satsningar som prövar något nytt, utvecklar en metod eller fyller ett behov som ingen annan tar hand om. Att förstå den distinktionen är skillnaden mellan en ansökan som faller direkt och en som har en verklig chans.

Vad Arvsfonden finansierar

Arvsfondens stöd brukar delas in i två huvudtyper. Den vanligaste är projektstöd; den andra är lokalstöd för att skapa fysiska mötesplatser:

Projektstöd

Stöd till nyskapande och utvecklande projekt under en avgränsad tid, ofta upp till tre år. Tanken är att projektet prövar något nytt och sedan lever vidare utan fondens pengar.

Projekt · upp till 3 år

Lokalstöd

Stöd för att bygga om, bygga till eller bygga nytt — lokaler och anläggningar som blir mötesplatser för fondens målgrupper, exempelvis föreningslokaler eller idrottsanläggningar.

Investering · lokaler

Inom projektstödet ryms allt från att utveckla en ny metod för att inkludera barn med funktionsnedsättning i idrott, till att bygga en plattform där unga får stöd i psykisk ohälsa, eller att skapa nya former av delaktighet för en grupp som idag står utanför. Det gemensamma är att projektet ska vara nyskapande och rikta sig tydligt till minst en av de tre målgrupperna.

Vem kan söka?

Arvsfonden vänder sig i första hand till den ideella och idéburna sektorn. Det innebär att ideella föreningar, stiftelser och andra organisationer utan vinstsyfte kan söka. Även offentliga aktörer som kommuner och regioner kan söka, ofta i samverkan med ideella organisationer. Enskilda privatpersoner och vinstdrivande företag kan däremot normalt inte söka projektstöd.

En förening behöver inte vara stor eller etablerad sedan länge, men den behöver ha en tydlig organisation, en demokratisk struktur och förmåga att genomföra och redovisa ett projekt. För många mindre föreningar är just den administrativa kapaciteten den verkliga tröskeln — inte idén.

Vad fonden prioriterar

Eftersom Arvsfonden finansierar det nyskapande är några frågor återkommande i bedömningen. Tänk igenom dem innan du skriver:

  1. Nyskapande — gör projektet något som inte redan görs? Att kopiera en befintlig verksamhet räcker inte; fonden vill se utveckling.
  2. Målgruppens delaktighet — är barn, unga eller personer med funktionsnedsättning med och påverkar projektet, inte bara mottagare av det?
  3. Behov — finns det ett verkligt, beskrivet behov som projektet svarar mot?
  4. Överlevnad — vad händer efter projekttiden? Fonden vill att det som fungerar lever vidare, så en plan för fortsättning väger tungt.

Det här är samma logik som i mycket annan projektfinansiering: finansiärens uppdrag måste matchas noggrant. En ansökan som inte tydligt kopplar till barn, unga eller funktionsnedsättning — och till det nyskapande — kommer inte långt, oavsett hur god verksamheten är i övrigt.

Så går ansökan till

Ansökan görs via Arvsfondens digitala tjänst. Till skillnad från många statliga utlysningar med en enda hård deadline har Arvsfonden flera ansökningstillfällen utspridda över året, vilket ger viss flexibilitet i när du lämnar in. Handläggningen tar därefter sin tid — räkna med flera månader — eftersom varje ansökan bedöms noggrant och beslut fattas av Arvsfondsdelegationen.

En vanlig och klok väg är att börja med en idéskiss och en dialog med fonden innan du skriver den fullständiga ansökan. Det sparar arbete: får du tidigt veta att idén inte passar fondens uppdrag slipper du lägga veckor på en ansökan som ändå inte kan beviljas.

Hur Grantigo hjälper föreningar hitta rätt

Arvsfonden är sällan den enda möjligheten för en förening. Beroende på projektet kan MUCF, lokala och regionala stiftelser, kommunala bidrag eller EU-medel vara minst lika relevanta — men de är spridda och svåröverblickade. Grantigo indexerar Arvsfonden tillsammans med 24 000+ andra källor och matchar din förenings projekt mot allt som är aktuellt.

När du beskriver projektet rankar AI:n Selma de finansiärer vars uppdrag faktiskt matchar — och när du ska skriva hjälper Selma till att koppla ansökan till finansiärens prioriteringar, så att nyskapandet och målgruppens delaktighet framgår tydligt. Behöver du en mänsklig blick kopplar vi in en bidragsexpert med erfarenhet av ideell sektor.

Föreningar + AI

Se vilka bidrag din förening kan söka — Arvsfonden och allt annat.

Skapa ett gratis Grantigo-konto, beskriv projektet, få första AI-matchningen. Inget kreditkort krävs.

Skapa konto gratis →

Vanliga frågor om Arvsfonden

Vad är Allmänna Arvsfonden?
Arvsfonden är en statlig fond som får sina medel från kvarlåtenskapen efter personer som avlidit utan testamente och utan nära arvingar. Medlen delas ut som stöd till nyskapande projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.
Vem kan söka bidrag från Arvsfonden?
I första hand ideella föreningar, stiftelser och andra organisationer utan vinstsyfte. Även offentliga aktörer som kommuner och regioner kan söka, ofta i samverkan med ideell sektor. Privatpersoner och vinstdrivande företag kan normalt inte söka projektstöd.
Finansierar Arvsfonden löpande verksamhet?
Nej. Arvsfonden finansierar tidsbegränsade projekt som prövar eller utvecklar något nytt, inte ordinarie drift. Projektet ska helst leva vidare efter projekttiden, men då på annan finansiering än fondens.
Hur länge kan ett projekt pågå?
Projektstöd beviljas ofta för upp till tre år. Stödet betalas vanligen ut år för år, och en fortsättning förutsätter att projektet utvecklas enligt plan och redovisas korrekt.
Vad menas med att projektet ska vara nyskapande?
Fonden vill finansiera utveckling, inte upprepning. Projektet ska göra något som inte redan görs — en ny metod, en ny målgruppsanpassning, en ny form av delaktighet. Att driva en redan existerande verksamhet vidare räknas inte som nyskapande.
Finns det fasta ansökningsdatum?
Arvsfonden har flera ansökningstillfällen utspridda över året i stället för en enda hård deadline. Det ger viss flexibilitet, men handläggningen tar flera månader, så planera i god tid. Slå alltid upp de aktuella datumen innan du börjar.
Måste målgruppen vara med i projektet?
Ja, det är en bärande princip. Barn, unga eller personer med funktionsnedsättning ska vara delaktiga och påverka projektet, inte bara vara mottagare. Delaktigheten är en av de saker fonden tittar tydligast på.
Kan vi söka Arvsfonden och andra bidrag samtidigt?
Ja, men inte för exakt samma kostnader (dubbelfinansiering är inte tillåtet). Många föreningar kombinerar Arvsfondens projektstöd med exempelvis MUCF-bidrag eller medel från lokala stiftelser för olika delar av verksamheten. Grantigo matchar alla dessa källor parallellt.